Vad lite man egentligen vet
Nu har vi spenderat några härliga dagar på Gotland hos E:s syster. Dom har ett hus precis vid havet och jag och Lejonet fick en härlig morgonpromenad när vi gick på stigen som går precis vid strandbrynet. Det var forfarande tidigt och solen sken och vågorna slog mot kanten. Vi njöt och gick och tittade på alla fantastiska hus som kantar havet. Ett hus utmärkte sig speciellt och var helt underbart! Långsamt sniglade vi oss förbi för att hinna snoka riktigt ordentligt och såg en man stå ute på altanen med en barnvagn. Sedan kom en kvinna ut och sträckte på sig i morgonsolen. Det såg ut som den perfekta lyckliga familjen i det perfekta huset.
När vi kom hem berättade vi lyriska om huset för E:s syster och pojkvän, om hur fantastiskt allt såg ut. "Mannen ni såg miste både sin fru och sina två barn i tsunamin", sa E:s syster. Det var han och hans nya kvinna och barn som vi hade sett.
Vad lite man vet. Allt är inte alltid som det verkar.
Visst är det på det viset och vad snabbt man drar sina egna slutsatser... Som bevisligen är långt ifrån rätt eller?? Skönt med lite semester och miljöombyte iaf... Hoppas att ni nu får det trevligt i J iaf... Här uppe i norr så skiner solen men det blåser något f-jvligt.. Hade så gott så ses vi snart..
Stora Lejonkramar från ett vindpinat Norrland
Det kanske var Pigge Werkelin som ni såg. Han har ju nån anläggning på Gotland.Kram
Hjärtat i halsgropen när man läser din blogg! Nej, man vet så lite. Nästan ingenting.
Kram, hälsa Lejonet!
Rana
Hjärtat i halsgropen när man läser din blogg! Nej, man vet så lite. Nästan ingenting.
Kram, hälsa Lejonet!
Rana
