petmojen

Ha, jag visste det! Jag är inte den enda i hela världen som ser på Days! Tack H! (Se kommentar till föregående inlägg)

Nu är vi tillbaka efter julfirande i Dalarna. Det är första gången som jag firar nån annanstans och det gick bra. God mat och trevligt sällskap. Men det är ju otroligt vilket vanedjur man är, jag kunde inte låta bli att längta efter vissa saker som vi har på julbordet i vår familj, mormors omelett med svamp till exempel. Lejonet fick full uppmärksamhet och gick från famn till famn! Lejonets farmor och farfar hade gjort så gulligt med både säng och skötbord. Sängen är en gammal som dom hade putsat upp och bäddat med nya fina lakan och gjort så fint och mysigt. Tror ni Lejonet sov där? Nejdå, han skrek för full hals och sov resten av nätterna i sin vagn:)

Bilfärden gick bra och Lejonet sov gott. På vägen hem stannade vi halvvägs så att han skulle få vila ryggen lite och äta. Efter maten blev han ledsen för nåt och började skrika, vilket fick till följd att han kräktes. Så där i bilen satt vi med ett helt nerkräkt och ledset Lejon (snyftarnas konung). Men det var bara att strippa och byta kläder. Efter det somnande han igen och resten av färden gick bra.

Idag var det dags för andra omgången vaccin på bvc. Vi passade även på att väga honom och vågen visade på hela 6280 gram! Vi brukar reta honom och säga att han ser ut som en liten brottare när han är naken:) Han är så duktig vårat lilla Lejon!

Fick förresten en jättefin julklapp av min man! Han hade förstorat en fint kort på mig och Lejonet. Det var en av dom första gångerna när han började titta. Han ligger i min famn och vi ser varandra i ögonen. Känslan är magisk!

Ja, jag vet, det är en pinsamt dålig blogg. Men vet ni, det blir ännu värre, dom två personerna som sitter och gör inlägg gör det under programmets gång! Man kan ju hoppas att dom är anställda av tv3 för att göra detta. Get a life!
Hm, undrar om det finns några lediga tjänster som daysbloggare, vore ju fint med lite extra cash...

Oj, vad mycket det är innan jul, och då syftar jag inte bara på julklappsshopping. Det är ju så många man vill hinna träffa också, och baka julgodis, och baka lussebullar, och köpa julgran, och ja, jag skulle kunna fortsätta i det oändliga. När det gäller julklappsshopping så har det faktiskt gått rätt smidigt i år och jag är klar. Har köpt mycket på nätet faktiskt, vilket är perfekt eftersom Lejonet inte får vara ute i julhandeln. Och lika glad för det är ju jag för det är ju mest jobbigt:)

I söndags blev det julgodisbak med kompisen M, våra män fick under tiden ha ansvaret för våra små änglar! Fyra sorters godis blev det minsann och det smakade mums. Lejonmoster fick smaka igår och vad jag vet så har hon inte spytt än... Efter godisbaket drog vi vidare till kompis L för lite adventsfika i hennes nya lägenhet, mycket trevligt!

Och så har vi bestyret med granen. Jag hade ju spetsat in mig på granköp redan i fredags men så blev det inte. Och inte på lördagen. Och inte på söndagen. På måndagen beklagade jag mig för Lejonmormor, och handlingskraftig som hon är löste hon genast situationen. "Då köper vi en nu", sa hon. Jag, som normalt sett inte brukar vara sen att hänga på, funderade lite på hur det skulle gå till. Skulle vi typ ha en stor plastsäck runt den eller vad? "Jag lindar in den i ett skynke", sa Lejonmormor. Iväg till granförsäljningen bar det, med Lejonet i tryggt förvar i baksätet. Vi valde ut en fin gran och Lejonmormor tryckte in den i baksätet/bakluckan (Det ska kanske nämnas att vi hade två bilar, Lejonet behövde inte sitta med granbarr i nosen.) Fem minuter senare stod det en praktfull gran i vardagsrummet. Det här är Lejonmormor i sitt esse!

Fotnot: Det kanske ska nämnas att  vi alltid brukar få en gran levererad direkt från E:s pappas skog, därav min tafatthet och ovana vid granköp:)

Andra besöket i stan denna vecka, det måste vara rekord! Den här gången åt jag lunch med min gamla chef och skvallrade en stund! Märkligt att ha fått en ny chef som jag knappt har träffat, bara hälsat på två gånger. Och att han dessutom är lika gammal som mig känns ju ännu skummare.
Jag shoppade även lite när jag ändå var där, bl a ett par supersnygga silverskor till min nya klänning.

Lejonet fortsätter sova bra på nätterna. I natt somnade han vid 23-tiden och halv nio fick jag VÄCKA honom i morse. Sömntuta! Men det passar mig rätt bra...:)

I dag blir det lunch med kompisarna R och H, Lejonet och jag väntar med spänning på vad vi får för gott! E slutar ett i dag så då tänkte jag att vi kunde ha lite julmys, kanske köpa en gran. Jag vet att det är lite tidigt men eftersom vi åker bort över jul så vill man ju hinna titta på den lite!

Nu är jag hemma igen efter en liten stadstur! Det blir ju liksom inte så ofta man är inne och svassar i huvudstaden längre, till skillnad från när jag jobbar då man är där varje dag. Jag och Lejonmormor var på informationsföreläsning på Skatteverket. Det kan ju låta tråkigt men faktum är att Skatteverket har många bra och nytttiga föreläsningar, som dessutom är gratis. Och föreläsarna är ofta väldigt duktiga och bra. Goda kakor får man också i pausen:)
På dagen var jag dock i Södertälje och shoppade med kompis M och lilla E. Det blev ett dyrt besök och kära vännen blev tvungen att lösa ut mig:) Vielen Dank my friend! Är dock mycket nöjd med mina inköp!
Jag har också fått min första julklapp, vilken jag naturligtvis var tvungen att öppna. Jag visste nämligen vad det var i och jag vill börja använde den nu, på stört!!! (För dom nyfikna kan jag meddela att det var väldens snyggaste och coolaste skötväska som jag hade önskat mig!). R behöver inte bemöda sig med att kommentera onödigheten i detta.
Jag vill också passa på att tacka för alla snälla ord ang mitt bloggande, det gör mig oerhört glad! Ett särskilt tack till fru Humla och lejonmosters väninna E som gett mig många uppmuntrande och värmande ord! TACK!

Igår fick jag väldens mysigaste lejongoss! Han är så söt där han ligger och skrattar och jollrar och jag kan inte låta bli att fälla en tår av glädje! Jag tänker tillbaka på tiden som var, då han låg i sin kuvös med alla maskiner som övervakade honom minutiöst; andning, hjärtslag, syresättning... Han var så liten och söt där han låg, hans små mjuka öron som ändrade form när han låg på dom, hans små händer som var blåa av alla nålstick och dom små fötterna som han la upp över kanten på täcket när det blev för varmt:) Och dom små fingrarna som grep om mitt när jag stack in handen! Den här tiden känns ibland som en evighet sedan. Ibland känns det som igår.
Nu ligger han i min säng och snusar sött och fridfullt. Jag är så tacksam och glad!

Det är fruktansvärt pinsamt, det får jag medge. Jag har fastnat i Days of our lives-serien. Men till mitt försvar måste jag säga att Lejonets matstunder ofta infaller med tv-serien. Den är egentligen bedrövligt dålig, man kan missa serien i flera veckor och ändå har det inte hänt så mycket. Idag nådde jag bottenmärket då jag gick in på days-bloggen, som är lika dålig som serien. Det verkar vara två personer som gör alla inläggen. Den dag jag börjar göra inlägg måste ni kidnappa och avprogrammera mig!

Idag har vi haft besök av Lejonets neokompis H och hans mamma E! Det var verkligen jättekul! Vi har följts åt ända sedan vi blev inlagda på specialistmödravården. Under ca en veckas tid bodde vi där, vi hade fått Lejonet men bodde kvar eftersom jag fortfarande var inskriven, och mamma E och hennes man gick och väntade på att barnet skulle komma eftersom vattnet hade gått (6 v för tidigt). Ett par dagar efter att vi kommit till neo var det dags för dom, och barnen låg i samma intensivvårdssal. När det var dags för samvård så delade jag och Lejonet rum med mamma E och H, det var en annorlunda upplevelse och kul med våra nattliga samtal under amningen:)
Det var helt fantastiskt att se hur stor H hade blivit! Det är lite speciellt med människor som man träffar under märkliga omständigheter. Men delar en så speciell upplevelse.