petmojen

Har precis kommit hem från simhallen, pappa och jag var och drog några längder. Jag kan konstatera att vissa har verkligen inget simvett! Dom snackande damerna har nu ersatts med 3 snackande karlar. Dom GÅR alltså fram i bassängen, i bredd naturligtvis, och pratar. Ärligt talat, är det inte bättre att sätta sig på ett café eller liknande då? Jag har ingenting emot om man simmar långsamt, bara man simmar.

Det var lite lustigt faktiskt för jag drömde att jag simmade häromnatten. Tävling var det också och jag fullständigt forsade fram i bassängen så att vattnet frasade och vann naturligtvis. Riktigt så var det inte idag. Jag började lite försiktigt på den vanliga delen med övergick sedan till snabbsimsbanorna. Det gick rätt bra för att vara första gången på typ ett år. Men jag saknade frasandet.

Inte trodde jag
hade ingen aning
hur en sekund
kunde etsa sig fast utan varning
att en kärlek så stor skulle födas
och börja existera
att jag aldrig skulle bli den samma
någonsin mera

Älskade lilla vän
så varmt välkommen
med dina ögon och din lilla röst
och du är så otroligt vacker
när du vilar vid mitt bröst
så svårt att förstå
att du kommit för att stanna
att någon som jag fick äran
att bli din mamma 

Äntligen börjar det lugna ner sig i bacilluskfamiljen! Inte kul att vara förkyld. Vi har ju en väldig tur som har Lejonmormor så nära, hon tog hand om Lejonet väldigt mycket förra veckan. Tack för hjälpen! Igår var han återigen där och det går ju ingen nöd på honom. Långpromenad med Lejonmorfar och bad med Lejonmormor. Och en massa lejonmys:) Då kan man ju undra var Lejonets föräldrar håller hur? Vi var på bio och såg Arn-tempelriddaren, jättebra film tyckte jag! Efter det var vi på Ica Maxi och handlade till dopet. Fick nästan diska oss ut därifrån.

På väg hem, vid parkeringen, råkade vi ut för en mycket märklig incident. När vi står och plockar ur bilen, E håller på att ta ut barnvagnen från bagageluckan och jag spänner loss Lejonet, så kommer det fram en måttligt överförfriskad tjej som pratar i sin mobil och röker. Hon frågar E om inte han kan ringa efter taxi till henne. Eh, nej, säger en paff E. Men varför inte då, gnäller tjejen. Jag har lite annat för mig, säger E. Jaameen, ahh, snälla, säger tjejen. Nej, säger E. Då lägger även jag mig i diskussionen. Stå helst inte här och rök, vi har ett väldigt känsligt barn, kläckar jag ur mig. Vilket ju är sant. Eh, nehe, oj, säger hon och lommar iväg. Vi hör henne på långa vägar när hon fortfarande pratar med sin kompis i mobilen: "asså, hörde du Camilla? Hörde du vad dom sa?"
 Herregud alltså, vilka konstiga människor det finns. Människan har ju tydligt en egen mobil, varför kan hon inte själv ringa efter en taxi? Och hon var definitivt inte så full så att hon inte kunde ta hand om sig. Vi är ju faktiskt inga monster, vi hjälper så klart gärna människor i nöd, men det här vet jag inte vad det var. Men hos oss kammade hon noll!

Oj oj, mycket ska man vara med om på vår parkeringsplats!