Vad hände egentligen?
Vilket ruggigt väder det har varit idag, har knappt stuckit ut snoken. Men jag tycker faktiskt att det är lite mysigt, då kan man kura inomhus:)
Eftersom farmor är nere i Stockholm på besök bjöd vi hit henne och mamma på lunch idag, vilket var trevligt. Hon passade även på att stryka 15 skjortor, perfekt eftersom jag och E inte är några strykande människor...
Idag ringde det en barnmorska från Huddingen sjukhus. Hon frågade hur det var med mig och Lejonet och undrade om jag ville komma dit så kunde hon gå igenom min journal och förklara lite vad som egentligen hände. Tydligen så erbjuds kvinnor som har akutsnittats och därmed tvingats avbryta graviditeten i förtid dessa möten. Jättebra tycker jag eftersom det inte är helt solklart för en lekman som mig att läsa journalen:) Eftersom allt gick så snabbt så var det ju inte så lätt att hänga med i svängarna hela tiden. Jag måste säga att jag har fått ett väldigt fint stöd, totalt har jag blivit erbjuden samtalshjälp på tre ställen! Jag har nappat på två; neo:s kurator och så denna "journalgenomgång". Vanliga bvc har också erbjudit sig efter det att jag fick fylla i en enkät som handlade om hur man mått den senaste veckan. När jag gjorde denna enkät så var min senaste vecka den vecka som vi väntade på Lejonets andra ultraljud av hjärnan, hm, då var man ju inte på topp precis. Jag förklarade detta men bvc-sköterskan tyckte ändå att jag skulle fylla i. Om man har över 15 poång så erbjuds man psykologhjälp. Jag hade 20... I vanliga fall får man ju slå knut på sig själv för att överhuvudtaget få träffa nån om man känner att man behöver prata så jag känner mig faktiskt väldigt glad över detta. Det är bäst att ta emot den hjälp som erbjuds!
Ska faktiskt bli lite spännade i morgon! Vad var det egentligen som hände?
Eftersom farmor är nere i Stockholm på besök bjöd vi hit henne och mamma på lunch idag, vilket var trevligt. Hon passade även på att stryka 15 skjortor, perfekt eftersom jag och E inte är några strykande människor...
Idag ringde det en barnmorska från Huddingen sjukhus. Hon frågade hur det var med mig och Lejonet och undrade om jag ville komma dit så kunde hon gå igenom min journal och förklara lite vad som egentligen hände. Tydligen så erbjuds kvinnor som har akutsnittats och därmed tvingats avbryta graviditeten i förtid dessa möten. Jättebra tycker jag eftersom det inte är helt solklart för en lekman som mig att läsa journalen:) Eftersom allt gick så snabbt så var det ju inte så lätt att hänga med i svängarna hela tiden. Jag måste säga att jag har fått ett väldigt fint stöd, totalt har jag blivit erbjuden samtalshjälp på tre ställen! Jag har nappat på två; neo:s kurator och så denna "journalgenomgång". Vanliga bvc har också erbjudit sig efter det att jag fick fylla i en enkät som handlade om hur man mått den senaste veckan. När jag gjorde denna enkät så var min senaste vecka den vecka som vi väntade på Lejonets andra ultraljud av hjärnan, hm, då var man ju inte på topp precis. Jag förklarade detta men bvc-sköterskan tyckte ändå att jag skulle fylla i. Om man har över 15 poång så erbjuds man psykologhjälp. Jag hade 20... I vanliga fall får man ju slå knut på sig själv för att överhuvudtaget få träffa nån om man känner att man behöver prata så jag känner mig faktiskt väldigt glad över detta. Det är bäst att ta emot den hjälp som erbjuds!
Ska faktiskt bli lite spännade i morgon! Vad var det egentligen som hände?
Kommentarer
Postat av: Kraka
Det är bra att få gå igenom händelseförloppet lite senare, när man fått en viss distans tidsmässigt. På "min" IVA-avdelning skriver vi och anhöriga dagbok åt paienterna så de ska kunna få veta vad som hänt medan de "sov".
Trackback
